KARAKTÄR

Kan-I  som är den viktigaste och kan beskrivas med ”kihaku” (stark själ). Kihaku syns hos hunden som en kombination av djärvhet, lugn, och i attityden av att aldrig vilja ge upp. En hund med ”kihaku” är modig, orädd, stark, majestätisk. Hunden ska uttrycka shibans helt egna definition på värdighet.

Det andra är Ryosei – varmed menas lojal, lydig, med tillit, anknytning och partnerskap till sin ägare samt med en kapacitet att agera snabbt på sin förares kommando. Hunden ska ge ett intryck av att vara enkel i sin framtoning, men också av att vara intelligent och alert.

Det tredje är Soboku – varmed menas naturlig skönhet. Shiban ska spegla raffinerad enkelhet och sober elegans. Detta ska inte förväxlas med ”söt”. Korrekt färg och god urajiro betyder oerhört mycket för att ge rätt ”soboku”. Med urajiro menas att delar av ansiktet ska ha ljusare/vita tecken, d v s på hakan, nospartiets sidor, kinder samt på halsen. Vit/ljus färgteckning ska även finnas på de delar av hunden”där solen inte kommer åt att skina”, d v s magen, baksidan på svans, lår och framben.

För att ge en korrekt shiba, måste alla dessa tre delar finnas med. En modig, majestätisk hund, med stor inre styrka, kombinerad med en obrottslig lojalitet och tillit till sin ägare. Till utseendet ska den ha en enkel, ren elegans. Viktigt är att shiban uttrycker inre kvaliteter som koncentration, intelligens och absolut närvaro. Detta ska speglas i shibans uppträdande och hållning, men framför allt i dess blick. Ögonens uttryck anses därför som det allra viktigaste på en shiba.

Det är av stor vikt att den lilla shibavalpen växer upp med närhet till människan så att dess sociala färdigheter grundas. Denna utveckling påbörjas redan hos uppfödaren och fortsätter i valpens nya hem. Positiva erfarenheter bygger grunden för valpens utveckling och kontakt med såväl människor som andra hundar ska tränas och uppmuntras.

Den vuxna shiban vet sitt värde och vill gärna ha ut något positivt av situationen om den ska umgås med främmande människor. Många shibor är helt ointresserade av nya kontakter; medan somliga hälsar för att känna av om de har vidare utbyte av den nya människan. Om så inte anses vara fallet är det vanligt att den inte tar någon vidare notis. En shiba älskar att vara delaktig i allt som familjen gör men vill bli respekterad för vad den är och för vad den vill.

En fråga som ställs ibland är om shiban är barnsäker. Det är ett vuxenansvar att se till att barn/hund-relationen fungerar och är anpassad till både barnets och hundens ålder. Barnen måste lära sig respektera att hunden är en familjemedlem med rätt till egna åsikter och integritet. När denna förståelse finns kan de ha stor glädje av varandra.

En shiba är tydlig med sitt språk och således även känslig för vad vi förmedlar genom bl a kroppsspråk och röstläge. Detta är viktigt att tänka på när vi umgås med våra shibor.

Shiban vill leva med en tydlig och rättvis flockledare. Kan hundägaren inte leva upp till detta så försöker shiban ofta ta sitt ansvar för flocken genom att träda in på den positionen. Att vara en bra flockledare är inte detsamma som att vara den som är argsint och tvingar flockmedlemmarna till saker den inte vill – en bra flockledare är lugn, trygg och med tydliga åsikter. En bra flockledare respekterar sina flockmedlemmar men har samtidigt saker att lära ut. En bra flockledare kan övertala och få andra med sig med små medel.

Shiban kan skälla men är ingen skällig ras trots att den hör till spets- och urhundarna. Den nöjer sig oftast med ett varningskall för att få sin ägare uppmärksam när den anser att detta behövs.

En shiba är intelligent. Den har snabb uppfattningsförmåga och kan fatta egna beslut samt dra egna konsekvenser av det som sker. Med shibans bakgrund som jakthund är detta ett naturligt och funktionellt sätt att agera. Dock ställer det krav på oss som ägare att tillföra aktiviteter som ersätter dessa behov. En understimulerad shiba kan annars hitta på egna sätt att aktivera sig. Man ska alltid beakta individens personlighet som även bland shibor varierar inom ett stort spann. Detta gäller även jaktlusten.

Med sin snabba uppfattningsförmåga är shiban en oerhört lättlärd ras – men bara när den själv vill ska tilläggas! Rätt motivation för en personlig vinst ur shibans perspektiv är viktigt. Med detta menas inte bara köttbullar som förstärkning av inlärning, utan det måste även finnas ett väl grundlagt förtroende mellan shiba och ägare att bygga inlärningen på. Då detta förtroende byggts upp och man har funnit den rätta motivationen, finns all möjlighet att få en läraktig och träningssugen shiba.

Idag ses shiban mest som en aktiv sällskapshund.


Hur vet jag att jag passar att ha shiba?
En shiba är en urhund med mycket av den ursprungliga hundens reaktioner och kommunikation kvar. Detta är viktigt att du förstår och uppskattar om du väljer en shiba som medlevare i ditt liv. Om du önskar en hund som alltid och omedelbart gör som du säger är en shiba ingenting för dig. Lite humor är bra att ha.

Går en shiba att ha lös?
Ja och nej! Shiban är till sitt ursprung en jakthund, vilket man ska vara klar över. Den kommer troligen att jaga efter vilt den ser eller stöter upp. Shiban klarar dock inte av att driva vilt på samma sätt som en drivande hund gör, utan arbetar mer stötande.Det finns linjer och individer med mer jaktintresse än andra, och de hundarna kan vara svårare att ha lösa.

Är shiban en barnhund?
Det beror på barnen! Barn och hundar ska aldrig lämnas ensamma. Shibor är ju relativt sett små hundar som inte klarar av att barn klättrar på dom, speciellt inte om dom är valpar.

Hur är shiban med andra hundar?
Det beror på vad som händer under hundens uppväxt. Shibor ska som valpar och unghundar bara få träffa enstaka, snälla hundar. En enda obehaglig upplevelse under den känsliga åldern kan göra, att den blir aggressiv mot andra hundar. Shibor lär sig snabbt. Om hunden har fått goda upplevelser under sin uppväxt, är den positiv mot andra hundar.

Hur är shiban med andra husdjur?
Shiban är mycket medveten om vilka djur som ingår i familjen. Nya husdjur kan det ta lång tid innan den accepterar.

Behöver en shiba mycket motion?
En shiba behöver lika mycket motion som en storvuxen hund. 2-3 timmars motion/dag är lagom. En shiba hänger med på hur mycket aktivitet som helst och blir aldrig trött. Med motion menas promenader, lös eller i koppel alternativt cykelturer där hunden ska trava, inte galoppera.

Fäller en shiba mycket?
En shiba har 2 fällningsperioder per år där mycket päls lossnar.

Hur mycket pälsvård är det med en shiba?
En shiba behöver mycket litet pälsvård: ett bad om den är smutsig, ett tag med en handduk när den är lerig eller blöt, och borstning när den fäller.

Är en shiba lättlärd?
En shiba är otroligt lättlärd! Det är en intelligent liten hund. Men sedan är det förstås inte säkert att den lyder ditt kommando precis när du har tänkt dig det… En shiba har en egen vilja!

Vaktar en shiba?
En shiba varnar när den tycker att det behövs men hör inte till de riktigt ”vaktiga” raserna. Den skäller t ex sällan när den sitter i bilen.

Vad är bra aktiviteter för en shiba?
Allt som innebär rörelse är roligt för en shiba, den följer med på vad som helst. Allt som uppfattas som roligt och helst om det innebär godis och beröm uppskattas. Långa promenader, cykelturer, cirkuskonster m m. Men också lydnad, agility, viltspår, rallylydnad m m – en shiba är med på allt.

Vad menas med att en shiba har integritet och kropps-zon?
En shiba är oerhört rädd om sin kropp, inte minst om sina tassar. Den vill gärna bli hälsad på innan främmande människor får ta i den.

 

 

Ursprungsland/hemland: Japan
Användningsområde: Sällskapshund, jakthund för fågel och småvilt.
Bakgrund/ändamål:

Shiba är en ursprunglig, inhemsk, japansk ras.Shiban kommer ursprungligen från bergstrakterna vid Japanska havet, där den användes till jakt på småvilt och fågel. Smärre variationer kunde noteras inom rasen beroende på ursprungstrakt. När engelska settrar och pointrar importerades från England under perioden 1868-l912 blev jakt en sport i Japan. Korsning mellan shiba och engelska hundar blev vanlig och den renrasiga shiban blev under perioden 1912-1926 ytterst sällsynt i ursprungsområdena. Jägare och yrkesfolk engagerade sig från 1928 i uppgiften att bevara den renrasiga shiban och enades om utformningen av rasstandarden l934. År 1937 utnämndes shiba till officiell japansk ras.

 

Helhetsintryck: Shiba skall vara liten, proportionerlig, starkt byggd och muskulös med god benstommne. Rörelserna skall vara snabba, fria och vackra.
Viktiga måttförhållanden: Förhållandet mankhöjd/kroppslängd skall vara 10:11.
Uppförande/karaktär. Till sitt sätt skall den vara trofast, livlig och mycket alert.
 

 

Huvud:

Skallparti: Pannan skall vara bred.
Stop: Stopet skall vara tydligt med en svagt markerad pannfåra.
Nostryffel: Svart nostryffel är önskvärd.
Nosparti: Nospartiet skall vara lagom kraftigt och avsmalnande. Nosryggen skall vara rak.
Läppar: Läpparna skall vara strama.
Tänder: Saxbett med starka tänder.
Kinder: Kinderna skall vara väl utvecklade.
Ögon:

Ögonen skall vara ganska små, trekantiga och mörkbruna. Yttre ögonvrån skall vara uppåtriktad.

Eyes: Triangular, not too small, and dark brown in colour. The outer corners of the eyes are slightly upturned.

Öron: Öronen skall vara ganska små, trekantiga, en aning framåtlutande samt styvt upprättstående.
Hals: Halsen skall vara kraftig och muskulös och i harmoni med huvud och kropp.
 

 

Kropp:

Rygg: Ryggen skall vara rak och stark.
Ländparti: Ländpartiet skall vara brett och muskulöst.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup med måttligt välvda revben.
Underlinje: Buklinjen skall vara väl uppdragen.
Svans: Svansen skall vara kraftig och högt satt samt bäras hårt ringlad eller i en jämn båge över ryggen och vara så lång, att den nästan når till hasen.
 

 

Extremiteter:

Framställ:
Skulderblad: Skulderbladen skall vara måttligt tillbakalagda.
Armbåge: Armbågarna skall vara åtliggande.
Underarm:

Underarmarna skall vara raka.

Tassar: Tårna skall vara slutna och väl välvda. Trampdynorna skall vara hårda och spänstiga. Klorna skall vara hårda och helst mörka.
Bakställ:
Lår: Låren skall vara långa.
Underben: Underbenen skall vara korta men muskulösa.
Has: Hasen skall vara kraftig och senig.
Tassar: Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Rörelserna skall vara lätta och livliga.
Päls:
Pälsstruktur: Täckhåret skall vara hårt och rakt och underullen mjuk och tät. På svansen skall pälsen vara obetydligt längre och utstående.
Färg:

Röd, Black and Tan, Sesam, Svart Sesam, Röd SesamAlla nämnda färger skall ha ”urajiro”. ”Urajiro ” = vitaktig päls på nospartiets sidor, på kinderna, på halsens och underkäkens undersida, på bröst och mage, på svansens undersida och på benens insidor.

Sesame: Good mixture of black, red and white hairs in whole

Storlek/vikt:
Mankhöjd:

Hanhund 40 cm +/- 1,5 cm
Tik 37 cm +/- 1,5 cm

Height at withers: Males 39.5 cm. Females 36.5 cm. There is a tolerance of 1,5 cm smaller or taller.

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
♦ Skygghet
♦ Avsaknad av könsprägel
♦ Felaktigt bett (över- och underbett)
♦ Betydande avsaknad av tänder
Diskvalificerande fel: ♦ Icke upprättstående öron
♦ Hängande eller kort svans
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.